Ubåtsklubbarna i Sverige består av fyra kamratföreningar och Föreningen Ubåtsvapnet.
Fokus är ubåtslivet förr, nu och i framtiden!

Sånghäfte

ulven 75 år

Nyheter och reportage från Försvarsmakten

  • Så fungerar sjukvårdskedjan i Mali

    21 januari 2019 11:29
    Det svenska styrkebidraget i Mali kan luta sig tillbaka på en väl fungerande
    sjukvårdskedja. Den kan verka både på Camp Nobel samt ute på operationer och bistår kontingenten med högkvalitativ vård.Solen har precis hunnit gå upp över horisonten när flera svenska galtar rullar ut från den sandtäckta supercampen i Timbuktu. En större underrättelseoperation skall genomföras i en avlägsen by och förutom spaningssoldater, mekaniker och signalister följer även specialutbildad sjukvårdspersonal med ut. De har möjlighet att snabbt erbjuda kvalificerad sjukvård och finns på plats ifall det värsta skulle hända – att en svensk soldat blir sårad i strid.

    – Vi har en hög förmåga att rädda liv. Min personal är mycket kompetent och på plats i insatsområdet har vi modern och bra medicinsk utrustning. Vi tillfördes så sent som i november helt ny utrustning till vår lätta kirurgiska förmåga, säger Simon, som är plutonchef på sjukvårdspluton Mali 09.
    En tydlig rutin som fungerar
    Sjukvårdsförmågan i Mali håller samma höga nivå som hemma i Sverige. Både på Camp Nobel och ute i fält erbjuds kvalificerad sjukvård med möjlighet till traumavård. Om en soldat skulle bli sårad finns det tydliga och väl genomarbetade rutiner.

    Det första som genomförs är taktisk omhändertagande i strid och karmathjälp, något som samtliga på Mali 09 genomfört utbildning på. Därefter, inom tio minuter, ges vård av en stridssjukvårdare för att senast inom en timme omhändertas av en sjukvårdsgrupp.

    Senast inom två timmar från skadetillfället ska den skadade kunna erbjudas livräddande kirurgi, antingen av den lätta kirurgiska gruppen ute i fält eller trauma-teamet inne på Camp Nobel. Inom 40 timmar ska den skadade personen vara åter i Sverige och få vård, först på Karolinska Universitetssjukhuset och senare på sitt hemsjukhus.

    – Den sjukvårdskedja som vi har tagit fram inom Försvarsmakten för internationella insatser är väl genomarbetad. Den syftar till att vi ska kunna erbjuda säker vård så fort vi kan utefter lokala förutsättningar och som det taktiska läget medger, förklarar Simon.
    ”Väldigt kompetent personal”
    Personalen som sätter samman sjukvårdsplutonen har många års erfarenhet och kommer från både det militära och civila. Vissa har varit iväg på internationell insats tidigare och för andra är det första gången. Sjukvårdsplutonen består bland annat av kirurger, allmänläkare, anestesisjuksköterskor, fysioterapeut, operationssjuksköterskor och sjukvårdare.

    För sjukvårdspersonalen var det flera intensiva månader innan resan ner till insatsområdet. Utbildning, träning och repetition avlöste varandra. Det var ett högt tempo som fortsätter även i insatsområdet. Förutom den dagliga verksamheten genomförs ständigt utbildning och möten – allt för att bibehålla och stärka kompetensen inom plutonen och erbjuda en god och säker vård.

    – Det finns väldigt kompetent personal här som är mån om att hjälpa till och vidareutbilda varandra inom sjukvårdsplutonen. I insatsområdet finns det väldigt goda förutsättningar för att bli ännu bättre, säger Robin, gruppchef på Mobile Medical Team (kan liknas vid en militär ambulans).
    ”Vi är alltid redo”
    För Mali 09 har det gått två månader i insatsområdet. Rutinerna sitter men det gäller att inte bli för bekväm. Tidigare insatser har snabbt blivit insatta för att ta emot patienter från andra nationer och hjälpt dem vid bland annat skador som uppkommit vid strid. Det gäller därför att man alltid är redo att agera.

    – I den bästa är världar blir vår insats väldigt lugn och vi får stötta vid mindre skador, men skulle något hända så är vi alltid redo att hjälpa till, avslutar Robin.…

Skipper

  • Uppdaterat: Gotland utan sjöräddningshelikopter under tre månader!

    10 januari 2019 13:45 – Skipper

    Igår stängdes Sjöfartsverkets helikopterbas på Visby ner. Det är dessvärre något som börjar bli mer regel än undantag. Men nu stängs basen ner i hela tre månader under den kallaste och därmed mest farliga tiden under hela året.

    Sjöfartsverket stänger ner basen på Visby för att kunna flytta helikopter till Kiruna för att öva i fjällmiljö. Man prioriterar således övning i fjällmiljö framför att upprätthålla beredskap för att så effektivt som möjligt lösa den skarpa uppgiften som handlar om att rädda liv.

    Jag förstår att man även behöver öva i fjällmiljö, men frågan är om konsekvenserna för denna övningsverksamhet inte blir för stora när det handlar om så lång tid?

    Men inte nog med detta. Sjöfartsverket fortsätter att förmedla en bild som inte alls stämmer överens med verkligheten. I en artikel i dag i helagotland säger Mattias Hyllert , direktör för sjö- och flygräddning vid Sjöfartsverket, att förmågan till sjöräddning inte kommer att påverkas(!)

    "Han menar att sjöräddningsförmågan runt Gotland inte kommer att påverkas när ön står utan räddningshelikopter" (se kommentar i uppdatering längst ned)"- Området täcks från baserna i Norrtälje och Kristianstad. Vid behov kan vi med kort varsel ombasera en räddningshelikopter från fastlandet till Visbybasen ... Det är också viktigt att komma ihåg att de flesta räddningsinsatser runt Gotland sker med båtar och den förmågan är god."
    Att sjöräddningsförmågan inte skulle påverkas av en stängd bas på Visby behöver nog inte ens kommenteras.

    Att de flesta insatser runt Gotland har skett med båtar har till stor del sin naturliga förklaring i att helikopterbasen på Visby endast har varit sporadiskt öppen sedan 2013. Innan dess var det i huvudsak helikopter som stod för SAR enligt initierade källor.

    Men det största problemet är ändå att man envist hävdar att båtar skulle vara ett alternativ.
    Ja, så kan det vara i vissa fall, men långt ifrån vid alla tillfällen. Vattnen runt Gotland är oskyddade och svårt utsatta för väder i form av vind och våghöjd. Nedanstående bild visar på våghöjden runt Gotland för några dagar sedan. Alla sjömän vet att i sådant väder tar sig inga båtar ut på ett säkert sätt. Skulle man mot förmodan ändå göra det, så skulle det innebära livsfara för den nödställde att befinna sig i vatten bredvid ett fartyg eller båt som hissar i sjögången. Dessa svårigheter/risker uppstår redan vid våghöjder från cirka två meter, något som är vanligt förekommande under den period då Visby nu kommer att stå utan helikopter. Vid sådana förhållanden är helikopter det enda alternativet!




    Jag har dessutom tidigare skrivit ett längre inlägg om vad det innebär rent tidsmässigt när en bas stänger ner. Det får givetvis konsekvenser. Nedan redovisas konsekvensen av att basen på Visby är stängd. Att inte sjöräddningsförmågan skulle påverkas negativt är således ett helt felaktigt påstående.

    Täckning från KRISTIANSTAD och NORRTÄLJE när basen på VISBY är stängd. Cirkeln motsvarar hur långt en helikopter tar sig inom 1 timme (baserat på 15min till start och 45min flygtid med en fart av 145 knop).
    Jag har tidigare pekat på att om en myndighet som inte löser sitt uppdrag bör meddela sin uppdragsgivare. Detta i syfte att problematiken ska kunna åtgärdas. Det gäller för övrigt alla som har ett uppdrag oavsett verksamhetsområde. Detta har nu Sjöfartsverket gjort genom en rapport, vilket är bra! I ett pressmeddelande framför man bland annat följande.

    Ett utökat helikoptersystem enligt Sjöfartsverkets förslag skulle också innebära att förmågan att stötta Försvarsmakten med flygräddningsresurser förbättras. Den nuvarande organisationen utgår från sju helikoptrar fördelade på fem baser. Försvarsmaktens behov av yttäckning för flygräddning är inte fullt tillgodosett genom nuvarande organisation. - I nuläget har vi för få helikoptrar och för glest mellan baserna i norra Sverige för att fullt ut tillgodose Försvarsmaktens behov. I praktiken befinner sig alltid en av de sju nuvarande helikoptrarna på tungt underhåll, vilket innebär att systemet är känsligt för störningar. Detta förhållande kan förbättras genom vårt förslag som innebär att en sjätte helikopterbas etableras i Norrlands inland, säger Katarina Norén.
    Här bekräftas således att yttäckningen är för dålig fär Försvarsmaktens behov, och den blir inte bättre av att basen på Visby nu kommer att vara stängd under tre månader. Nästa från är vad konsekvensen blir när helikoptrarna på baserna Norrtälje och Kristianstad tas ur beredskap för avhjälpande eller planerat underhåll? Det tål att funderas på. Situationen är minst sagt problematisk för yrkessjöfarten och den militära verksamheten som är helt beroende av en fungerande sjö- och flygräddning.

    Förutom formella avtal så har även Sverige ett informellt samhällskontrakt gentemot sina medborgare. Avseende sjöräddning så har Sjöfartsverket att förvalta detta samhällskontrakt å statens vägnar. Det tål därför att påminna om de tragiska händelserna med Estonia och Scandinavian Star!

    --------

    Uppdatering 2018-01-10

    I den senaste artikeln på helagotland.se är Mattias Hyllert indirekt felciterad av skribenten på helagotland.se. Den artikeln nu är korrigerad, därav denna uppdatering.

    Sjöfartsverket meddelar därför att Hyllert inte har hävdat att SAR-förmågan skulle vara opåverkad av vinterträningen. Man meddelar dock att man trots avsaknad av helikopter på Gotland, ändå räknar med att målsättningen för sjöräddningstjänsten ändå kommer att nås.

    Hyllert medverkar även i ett inslag på temat i SR Gotland i går den 8 januari.