Ubåtsklubbarna i Sverige består av fyra kamratföreningar och Föreningen Ubåtsvapnet.
Fokus är ubåtslivet förr, nu och i framtiden!

ulven 75 år

Nyheter och reportage från Försvarsmakten

  • Nytt samarbetsavtal vässar försvarsförmågan

    14 juli 2018 21:25
    Vid en kris eller krig ska snabbt uppemot 10 000 soldater och sjömän kunna sättas in. Styrkan är inte stående utan utvalda förband kan användas i alla typer av insatser antingen i form av en koalition eller så kan den ställas till FN:s, EU:s eller Natos förfogande. Ett medlemskap innebär inte med automatik att nationer binder sig till övningar eller insatser utan beslut avgörs självständigt från fall till fall av det enskilda medlemslandet och i enlighet med deras nationella beslutsprocesser. Styrkan det handlar om är den brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force, JEF.Sverige anslöt sig till JEF redan i juni 2017 med inriktningen att anmäla två av marinens korvetter av Visby klass med stödfunktion. Den 28 juni i år undertecknades ett samarbetsavtal (Memorandum of Understanding) av alla ingående nationer vilket nu innebär att JEF når full operativ förmåga. Detta samarbetsavtal ska inte förväxlas med det samförståndsavtal som nyligen undertecknades mellan Sverige och Finland kopplat till det svensk-finska försvarssamarbetet. Självklart finns det vinster i att både Sverige och Finland även nu ingår i JEF.
    – Sverige och Finland har ett nära och väl utvecklat samarbete, svenskt deltagande på den finska marinens 100-års jubileum är ytterligare ett bevis på det. Att våra båda länder också utgör en del av snabbinsatsstyrkan JEF kompletterar både våra bilaterala såväl som multilaterala samarbeten. Jag ser också vårt engagemang som ytterligare ett steg till att skapa säkerhetspolitiska samarbeten, inte minst med nationer som verkar i och kring Östersjöregionen, sa marinchefen, konteramiral Jens Nykvist.
    Övning Baltic Cross
    Bara dagar efter att samarbetsavtalet hade undertecknats genomfördes den första övningen mellan Sverige, Finland och Storbritannien. Den trilaterala övningen Baltic Cross, genomfördes i samband med den finska marinens 100-års jubileum. I övningen deltog korvetten HMS Visby, det finska minfartyget FNS Hämeenmaa, robotbåtarna FNS Pori och Hanko samt den brittiska fregatten HMS Montrose.
    Baltic Cross var upplagd som en momentövning med fokus på att hitta fungerande arbetsmetoder för att gemensamt kunna lösa insatser. Övningen omfattade moment såsom till exempel manöverövningar, ubåtsjakt med ett självgående ubåtsjaktmål. Det genomfördes kvalificerade ytstridsövningar mot varandra där HMS Montrose nya helikopter wildcat deltog och gjorde oddsen tuffa för det svenska och de finska fartygen. Utöver det genomfördes besättningsutbyten mellan det svenska och brittiska fartyget för att ytterligare öka förståelsen för varandra.
    – Visby är snabb, med smygteknik och beväpnad till tänderna gör fartyget till en formidabel fiende och speciellt knepig för Montroses stridsledningscentral att upptäcka. Den svenska och finska skärgården är extremt trångt och svårnavigerat, detta utnyttjade de självklart skickligt till deras fördel. Storbritannien har alltid haft ett bra samarbete med både Sverige och Finland och deras deltagande i JEF medför att vi gemensamt kan öka våra förmågor, sa befälhavaren på HMS Montrose, Conor O’Neill
     
     …

Skipper

  • Sista spiken i förtroendekapitalskistan?

    12 januari 2018 00:55 – Skipper
    Foto: Sjöfartsverket
    Det verkar inte finnas något slut på turerna runt Sjöfartsverkets helikopterverksamhet. Idag lämnar myndigheten det dystra beskedet att insatstiderna nu riskerar att ökas istället för att minskas. En ren och skär katastrof för alla de som är beroende av fungerande sjö- och flygräddning!

    När man trodde att det inte kunde bli värre efter att man har stängt ner helikopterbaser, farit med osanning om huruvida man klarar att upprätthålla stipulerade tidskrav, och har haft helt orimligt långa insatstider så kommer idag ett nytt negativt besked. Istället för att komma till rätta med ovanstående problematik så riskerar istället inställelsetiden under nattetid istället att vara 45 minuter.

    Det innebär att tiden från larm till dess att besättningen ska vara påklädd och helikoptern redo ökar från 15 minuter till 60 minuter! 

    Lägg där till att det inte längre finns något krav att man ska kunna starta inom denna tid eftersom det  därutöver tillkommer tid för så kallad planering av uppdraget innan start kan ske.

    Utöver detta så förstår jag inte heller hur Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén tänker när hon i en intervju med Sveriges radio hävdar att
    "Det blir något sämre service på natten, men vi kommer att klara det uppdrag vi har från regeringen."Jag har tidigare med några väldigt enkla bilder och beräkningar påvisat att man redan med en insatstid om 15 minuter och en stängd bas på Visby inte alls klarar tidskraven om att lokalisera och rädda en nödställd person inom 60 respektive 90 minuter på nationellt respektive internationellt vatten - exempelvis öster om Gotland.

    Jag anser därför att generaldirektör Katarina Norén nu har en skyldighet gentemot allmänheten och sjöfarten att förklara hur man avser att klara tidskraven i enlighet med vad som påstås i de fall en helikopter är den enda möjliga resursen på grundar väder och vind - som denna årstid tyvärr är väldigt vanligt förekommande!

    - Kommer basen på Visby att öppnas igen?
    - Kommer helikoptrarna att flyga snabbare?
    - Kommer man hyra in "någon annan" för att lösa ut ovanstående?

    Men det här handlar inte längre bara om myndighetsledningen. Nu bör alla inblandade ta sig en funderare och tillämpa amiralen Anders Grenstads mantra "Mage-Spegel-Tidning".

    Helikopterbesättningarnas avtal innebär i grunden att man arbetar en vecka, och är ledig tre veckor(!) 

    Detta till synes mycket förmånliga arbetstidsavtal är man uppenbart inte beredd att släppa utan större motkrav, vilket till del är begripligt om man nu har haft det så under en längre tid, annars hade man givetvis haft ett nytt avtal på plats vid det här laget. Generaldirektören uttrycker dock i intervjun att hon anser att besättningarna ska jobba mer i grundschemat än vad man gör idag.

    Från fackets sida hävdar man istället att myndigheten bör anställa fler besättningar. Det är möjligt att det faktiska behovet ligger någonstans däremellan, givetvis behöver det finnas en viss redundans i ett system som inte per automatik innebär att någon måste jobba övertid om någon är sjuk.

    Det nuvarande avtalet innebär enligt Sjöfartsverket att man inte ens kan erbjuda besättningarna semester i vanlig ordning. Således finns det sannolikt flera goda skäl att revidera avtalet.

    En beredskapsvecka (H24 under 7 dygn) i sjöfartsverket genererar alltså tre veckors ledighet (om man inte jobbar övertid på sin lediga vecka vill säga). Vilka andra yrkeskategorier i Sverige har ett sådant avtal?

    Under 2016 genererade helikopterbesättningarna övertidskostnader om 52 miljoner kronor, och kostnaden för sjö- och flygräddning ökade med över 50% jmf föregående år från 300 miljoner till 470 miljoner enligt SVT

    Det nuvarande avtalets utformning har enligt Sjöfartsverket inneburit att befälhavarna och besättningsmedlemmar med andra tilläggstjänster har tjänat i genomsnitt cirka 125 000 kronor per månad. Den enskilda högsta utbetalningen som gjorts var enligt Sjöfartsverket på över 500 000 kronor för en månad.


    En annan aspekt på detta avtal som inte har diskuterats är att flygtiden för varje enskild besättning blir för låg med nuvarande avtal.

    Under det senaste kvartalet (1 oktober till 31 december 2017) flög en besättning i Sjöfartsverket i snitt 7,5 timmar under en beredskapsvecka. Denna beräkning är baserat på all flygtid med Sjöfartsverkets helikoptrar under den aktuella perioden fördelat på de baser som har varit öppna. I denna siffra räknas även kortare kontrollflygningar och transportflygningar mellan baser in.

    En besättning har alltså (i snitt) mindre flygtid än 8 timmar per månad (baserat på den totala flygtiden under fjärde kvartalet 2017).

    Helikopterpiloter med mycket lång erfarenhet av liknande verksamhet menar att detta är för lite flygtid för att över tid kunna upprätthålla en tillräcklig hög kompetensnivå (flygtrim) för att kunna genomföra svåra operationer under svåra förhållanden på ett säkert sätt.

    Baserat på detta så vore det således rimligtvis av godo att öka arbetstidsuttaget något för varje besättning genom att exempelvis arbeta en vecka och vara ledig två veckor? Detta borde rimligtvis även ligga i besättningarnas intresse att få möjligheten att utöka sin flygtid - inte bara för att säkerställa egen kompetens (och säkerhet), utan även för att kunna ha bättre förutsättningar att rädda liv under svåra förhållanden. Det gamla uttrycket övning ger färdighet borde även vara giltigt i denna verksamhet.  

    Vad menade jag då med Mage-Spegel-Tidning.

    Jo, jag anser att alla inblandade i detta bör ställa sig själv följande frågor mot bakgrund av vilken risk denna konflikt och orimliga avtalskrav innebär för alla de som färdas på och över havet:

    - Känns det bra i magen?
    - Kan jag med gott samvete se mig i spegeln?
    - Finns det en risk att tidningen kommer att skriva om det ni nu gör?

    Om svaren blir något annat än JA, JA, NEJ så tror jag att man bör ta ett steg tillbaka och fundera över situationen och se till att snarast finna en lösning så att inte liv riskeras.

    P.S. 1:  Sjöfartsverket medger nu att man inte kommer att klara tidskraven gentemot Försvarsmakten. Detta är ytterligare en mycket besvärande aspekt på det hela D.S.

    P.S. 2: Det finns givetvis flera sidor på ett mynt där olika parter har olika bild av läget. Alla turer och detaljer kommer sällan fram i den allmänna debatten. Därmed inbjuder jag som vanligt till gästinlägg eller repliker i ämnet. D.S.