Ubåtsklubbarna i Sverige består av fyra kamratföreningar och Föreningen Ubåtsvapnet.
Fokus är ubåtslivet förr, nu och i framtiden!

Minnesstund för Ulven

Vi hedrar Ulvens med en minnesstund på Marinstugan den 15 april. Det är nu 78 år sedan hon minsprängdes. Se kalendern!

Peppe mönstrar av

uppland tillbaka

Nordkaparens etiketter

Om ni vill göra julen och även framtiden litet roligare kan ni nu beställa egna etiketter till era favoritöl!
Beställ antal och betala direkt på
swish 073 512 64 35 (Per Björnekärr)
10:-/st + 15:- för frakt

JARL ELLSÈN 100 År. - 2/9-20

Till alla Sjöormar : Varmt tack för det ståtliga födelsedagsbrevet ! Upp periskop !
 
Jarl Ellsén
Fd FC U9 och Näcken

isa 2021

Nedräkningen har börjat och avslutats..pga Corona.
Nya datum för kongressen blir
i maj 2022!

LÄNK

Sånghäfte

ulven 75 år

Nyheter och reportage från Försvarsmakten

  • Antalet livsfarliga incidenter ökar på Försvarsmaktens övningsfält

    16 april 2021 15:44
    Allmänhet som tar sig in på Försvarsmaktens övningsområden har blivit ett allt större problem. Detta trots att det är förbjudet och förenat med livsfara.Fler människor än vanligt är ute och rör sig ute i skog och mark, både på grund av coronaviruset och det vackra vårvädret. Försvarsmaktens övnings- och skjutfält är natursköna områden med ett rikt växt- och djurliv. Därför är vissa av fälten öppna för allmänheten när Försvarsmakten inte övar. När Försvarsmakten å andra sidan övar råder det dock tillträdesförbud för allmänheten enligt Skyddslagen (2010:305).
    – Grunden för tillträdesförbudet är att skydda allmänheten från den farliga verksamhet som vi bedriver när vi övar. Det är inte värt att riskera ditt liv för en promenad, säger fanjunkare Lars Unné som arbetar vid Försvarsmaktens skjutfält i Skåne.
    Under den senaste tiden har antalet incidenter med obehöriga som tagit sig in på övnings- och skjutfält med rådande tillträdesförbud för obehöriga ökat. Oftast handlar det om ren okunskap eller oaktsamhet.
    – Ett exempel är personer som vill rasta sina hundar på övningsfälten. När vi stoppar dom och berättar att fältet är avlyst, menar man ofta "att det gör väll inte någonting om man bara promenerar i kanten av fältet. Militären är ju bara i skogen." Det handlar om okunskap om vår verksamhet som kan få katastrofala följder, säger fanjunkare Unné.
    På Försvarsmaktens skjutfält används skarp ammunition, och det är inte bara från automatkarbiner och stridsvagnar som ofta kan höras på långt håll. Exempelvis skjuts artilleri på långa avstånd vilket betyder att man inte hör när ammunitionen avfyras utan först efter att det har exploderat på sitt mål. Även sprängladdningar och minor används på våra skjutfält. Det är med andra ord förenat med livsfara att ta sig in på ett skjutfält som är avlyst.
    – Vid ett av våra skjutfält har vi vid ett antal tillfällen haft personer som varit ute och motionerat och medvetet tagit sig över eller under den avspärrning som finns. De har ofta hörlurar i och hör inte när vi ropar att de ska stanna. Då måste vi, för att undvika en allvarlig olycka, avbryta all verksamhet till dess att vi har fått tag i personen, säger fanjunkare Unné.
    Kontrollera alltid innan du går in
    Försvarsmakten växer och allt fler värnpliktiga utbildas. Det betyder fler övningar på Försvarsmaktens övningsfält, och inte minst på fält som tidigare kanske inte använts i så stor utsträckning. Innan man går in på ett militärt övnings- eller skjutfält ska man alltid kontrollera ifall tillträdesförbud råder. Information finns på Försvarsmaktens informationstavlor vid fälten samt på Försvarsmaktens hemsida.
    – Senast en timme innan tillträdesförbudet inträder så spärrar vi av, fäller ned bommar, sätter upp skyltar, varningslampor eller flaggor vid alla infarter på fältet. På våra informationstavlor finns informationen uppsatt i god tid – mer än en vecka i förväg. På hemsidan finns alltid aktuell information, men tyvärr väljer vissa personer att strunta i varningarna, berättar Alexander Linde som ansvarar för pansarövningsfältet i Revingehed.
    Skyddsobjekt och tillträdesförbud
    Omvärldsläget har under senare år försämrats och Sveriges närområde har blivit mer konfliktfyllt. Underrättelsehotet från främmande makt ligger på en konstant hög nivå. Försvarsmaktens verksamhet ska under de kommande åren växa och i takt med detta kommer övningsverksamheten att utökas. Med anledning av detta är det viktigt att respektera de militära skyddsobjekt som finns.
    Skyddsobjekt är anläggningar, byggnader och områden, till exempel skjut- och övningsfält, som behöver ges ett särskilt skydd eftersom de är av stor betydelse för försvaret av Sverige. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, kan det vara svårt eller till och med omöjligt för ett otränat öga att se vad som är skyddsvärt. Skyddsobjekt är även till för att skydda allmänheten från skador som kan uppstå från militär verksamhet. I takt med upprustningen av totalförsvaret har de blivit allt viktigare.
    2019 skärptes påföljden för överträdelsebrott i skyddslagen. Maxstraffet är numera två års fängelse (från tidigare ett år). Detta står i stark kontrast till de påföljder som tidigare utdömts och skickar därför en tydlig signal om brottets allvar.
    Intrång på eller överträdelser vid skyddsobjekt innebär att man utsätter sig själv för stora risker. Det kan dessutom äventyra Sveriges säkerhet, trots att detta för den enskilde individen inte framstår vara fallet.…

Skipper

  • Det behövs en arg snickare i försvarspolitiken

    1 januari 2021 15:15 – Unknown

    I senaste numret av Officerstidningen skriver jag krönika. Den återfinns digitalt i tidningen här på sidan 40! Den återpubliceras även här nedan....
    ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


    Det nya försvarsbeslutet är en blandning av regionalpolitik och militära motiv säger försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju i samband med ett besök i Sollefteå nyligen där ett arméregemente ska återupprättas. ”Det här är ett beslut som får lokala effekter på sysselsättning och ekonomi” deklarerade försvarsministern.

    Att etablera nya regementen i nedre Norrland, Dalarna och Värmland var däremot inget som prioriterades av Försvarsmakten när man lämnade in underlaget inför försvarsbeslutet. Det innebär att politikerna inte hörsammat expertmyndigheternas råd i den omfattning som de borde. Skulle man ha en motsvarande ordning vid styrning av rättsväsendet i Sverige skulle det rent hypotetiskt kunna jämföras med att Polisen begär ekonomiska medel för att anställa fler poliser i Malmö för att klara av att hantera en kraftigt ökad brottslighet. Men istället fattar politikerna beslut om att bygga en ny stor polisstation i Pajala för att skapa fler arbetstillfällen.

    I Sverige har vi en demokratisk ordning där folkvalda politiker styr myndigheterna. Det är en god ordning vi ska värna om. Men samtidigt skiljer sig styrningen av Försvarsmakten jämfört med hur de flesta andra myndigheter styrs. När det gäller Försvarsmakten vill man ofta detaljstyra trots en komplex verksamhet där en majoritet av våra politiker ofta helt saknar relevant utbildning och kunskap inom området.

    I arbetet med försvarsbeslutet har Försvarsmakten därför tagit fram underlag där man har gett politikerna det bästa militära rådet för vad som bör göras för att skapa ett starkt och trovärdigt försvar. Men här ansåg politikerna att de visste bättre och slog fast att ”detta ska bli arméns försvarsbeslut”. Därmed blev det fokus på att etablera nya regementen trots att det är en evig sanning att man inte försvarar landet med kaserner. Men kommunalråden på de gamla garnisonsorterna gjorde givetvis vågen i kommunhusen och mobiliserade alla krafter för att påvisa att just deras kommun borde få ett nytt regemente.

    Försvarsmakten blir nu anvisad att lägga stora pengar på att bygga nya kaserner på nya orter, innan man har lagat det läckande taket på befintlig organisation. Decennier av avveckling följt av svår underfinansiering har skapat förmågeluckor och ett omfattande omsättningsbehov av materiel inom samtliga försvarsgrenar. När politiken detaljstyr Försvarsmakten att etablera arméregementen på nya platser, och dessutom rycker ut saker från helheten och trycker in annat man tycker är bra, så finns en överhängande risk att ”operativ balans samt producerbarhet”äventyras. Två faktorer som Försvarsmakten har pekat ut som centrala när organisationen ska växlas upp.

    I en tid där omvärldsutvecklingen är dramatisk och där motståndaren växer både i förmåga och numerär så borde rimligtvis särintresset regionalpolitik läggas åt sidan. Allt fokus borde istället ligga på att placera pengarna där de gör mest nytta för att öka försvarsförmågan och bygga färdigt den organisation som redan finns för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget vi har att hantera här och nu. Att prioritera en etablering av fler regementen i glesbygdskommuner och gamla garnisonsorter möter enligt min mening inte dagens hotbild på ett adekvat sätt.

    Mot bakgrund av detta önskar jag att det fanns en ”arga snickaren” inom försvarspolitiken som ifrågasätter när det saknas en hållbar plan, och som kräver att man måste slutföra det man påbörjat innan man kastar sig över nästa projekt. …