Ubåtsklubbarna i Sverige består av fyra kamratföreningar och Föreningen Ubåtsvapnet.
Fokus är ubåtslivet förr, nu och i framtiden!

Minnesstund för Ulven

Vi hedrar Ulvens med en minnesstund på Marinstugan den 15 april. Det är nu 78 år sedan hon minsprängdes. Se kalendern!

Peppe mönstrar av

uppland tillbaka

Nordkaparens etiketter

Om ni vill göra julen och även framtiden litet roligare kan ni nu beställa egna etiketter till era favoritöl!
Beställ antal och betala direkt på
swish 073 512 64 35 (Per Björnekärr)
10:-/st + 15:- för frakt

JARL ELLSÈN 100 År. - 2/9-20

Till alla Sjöormar : Varmt tack för det ståtliga födelsedagsbrevet ! Upp periskop !
 
Jarl Ellsén
Fd FC U9 och Näcken

isa 2021

Nedräkningen har börjat och avslutats..pga Corona.
Nya datum för kongressen blir
i maj 2022!

LÄNK

Sånghäfte

ulven 75 år

Nyheter och reportage från Försvarsmakten

  • Frivilliga Radioorganisationen fyller 75 år

    17 maj 2021 16:26
    FRO bildades 1946. En frivillig försvarsorganisation grundad av försvarsvilliga som efter andra världskriget ville ställa sina kunskaper till förfogande för samhället. Ordförande Mathias Eriksson fick på bemärkelsedagen den 17 maj ta emot en sköld av Ledningsregementets chef, överste Johan Axelsson.- Ledningsregementet och FRO har ju flera samarbetsytor och jag vill verkligen tacka för allt ni bidrar med och varmt gratulera er på 75-årsdagen. Efter perioder med båda upp- och nedgång är vi på väg upp igen. Alla FRO:s tentakler är en avgörande framgångsfaktor ur ett totalförsvarsperspektiv. Jag hoppas att Ledningsregementet kan fortsätta bidra i ert viktiga uppdrag, sa Johan Axelsson.
    FRO är en av 18 frivilliga försvarsorganisationer i totalförsvaret. Ledningsregementet är FROs stödförband och den dagliga verksamheten leds av generalsekreteraren som också är kanslichef.
    Organisationen bidrar med rekrytering och utbildning av mer än 500 befattningar inom Hemvärnet, inriktade mot ledning- och sambandstjänst. Exempel på kompetenser är signalister, informationssystemtekniker, radiotekniker, sambandsgruppchefer och ledningssystembefäl. FRO utbildar även inom IT-säkerhet och genomför varje år ungdomskurser på Ledningsregementet.
    - Samarbetet och stödet från Ledningsregementet har alltid varit väldigt bra. Både från bataljonen, utbildningsgruppen och Ledningsstridsskolan, säger generalsekreterare Fredrik Färnqvist.
    FRO har också verksamhet kopplat till det civila försvaret där MSB, Svenska kraftnät och Trafikverket är de stora uppdragsgivarna. Det är när kommuner och länsstyrelser genomför beredskapsplanering som samhällets mindre robusta delar blir tydliga.
    - Sverige är bland de främsta i världen på IT-infrastruktur, men det gör oss också sårbara. Det är här FRO kan hjälpa; när allting stannar, säger Fredrik Färnqvist.
    Utmaningen i dag är att nå och rekrytera yngre människor.
    - Många unga vet inte vad totalförsvaret är och kan inte relatera till tiden då vi bildades. Men vi hoppas kunna ändra på det. FRO är en aktiv och livlig förening som genomsyras av teknikglädje och ständiga diskussioner om händelser i vår omvärld och teknisk utveckling.…

Skipper

  • Det behövs en arg snickare i försvarspolitiken

    1 januari 2021 15:15 – Unknown

    I senaste numret av Officerstidningen skriver jag krönika. Den återfinns digitalt i tidningen här på sidan 40! Den återpubliceras även här nedan....
    ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


    Det nya försvarsbeslutet är en blandning av regionalpolitik och militära motiv säger försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju i samband med ett besök i Sollefteå nyligen där ett arméregemente ska återupprättas. ”Det här är ett beslut som får lokala effekter på sysselsättning och ekonomi” deklarerade försvarsministern.

    Att etablera nya regementen i nedre Norrland, Dalarna och Värmland var däremot inget som prioriterades av Försvarsmakten när man lämnade in underlaget inför försvarsbeslutet. Det innebär att politikerna inte hörsammat expertmyndigheternas råd i den omfattning som de borde. Skulle man ha en motsvarande ordning vid styrning av rättsväsendet i Sverige skulle det rent hypotetiskt kunna jämföras med att Polisen begär ekonomiska medel för att anställa fler poliser i Malmö för att klara av att hantera en kraftigt ökad brottslighet. Men istället fattar politikerna beslut om att bygga en ny stor polisstation i Pajala för att skapa fler arbetstillfällen.

    I Sverige har vi en demokratisk ordning där folkvalda politiker styr myndigheterna. Det är en god ordning vi ska värna om. Men samtidigt skiljer sig styrningen av Försvarsmakten jämfört med hur de flesta andra myndigheter styrs. När det gäller Försvarsmakten vill man ofta detaljstyra trots en komplex verksamhet där en majoritet av våra politiker ofta helt saknar relevant utbildning och kunskap inom området.

    I arbetet med försvarsbeslutet har Försvarsmakten därför tagit fram underlag där man har gett politikerna det bästa militära rådet för vad som bör göras för att skapa ett starkt och trovärdigt försvar. Men här ansåg politikerna att de visste bättre och slog fast att ”detta ska bli arméns försvarsbeslut”. Därmed blev det fokus på att etablera nya regementen trots att det är en evig sanning att man inte försvarar landet med kaserner. Men kommunalråden på de gamla garnisonsorterna gjorde givetvis vågen i kommunhusen och mobiliserade alla krafter för att påvisa att just deras kommun borde få ett nytt regemente.

    Försvarsmakten blir nu anvisad att lägga stora pengar på att bygga nya kaserner på nya orter, innan man har lagat det läckande taket på befintlig organisation. Decennier av avveckling följt av svår underfinansiering har skapat förmågeluckor och ett omfattande omsättningsbehov av materiel inom samtliga försvarsgrenar. När politiken detaljstyr Försvarsmakten att etablera arméregementen på nya platser, och dessutom rycker ut saker från helheten och trycker in annat man tycker är bra, så finns en överhängande risk att ”operativ balans samt producerbarhet”äventyras. Två faktorer som Försvarsmakten har pekat ut som centrala när organisationen ska växlas upp.

    I en tid där omvärldsutvecklingen är dramatisk och där motståndaren växer både i förmåga och numerär så borde rimligtvis särintresset regionalpolitik läggas åt sidan. Allt fokus borde istället ligga på att placera pengarna där de gör mest nytta för att öka försvarsförmågan och bygga färdigt den organisation som redan finns för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget vi har att hantera här och nu. Att prioritera en etablering av fler regementen i glesbygdskommuner och gamla garnisonsorter möter enligt min mening inte dagens hotbild på ett adekvat sätt.

    Mot bakgrund av detta önskar jag att det fanns en ”arga snickaren” inom försvarspolitiken som ifrågasätter när det saknas en hållbar plan, och som kräver att man måste slutföra det man påbörjat innan man kastar sig över nästa projekt. …