Ubåtsklubbarna i Sverige består av fyra kamratföreningar och Föreningen Ubåtsvapnet.
Fokus är ubåtslivet förr, nu och i framtiden!

Minnesstund för Ulven

Vi hedrar Ulvens med en minnesstund på Marinstugan den 15 april. Det är nu 78 år sedan hon minsprängdes. Se kalendern!

Peppe mönstrar av

uppland tillbaka

Nordkaparens etiketter

Om ni vill göra julen och även framtiden litet roligare kan ni nu beställa egna etiketter till era favoritöl!
Beställ antal och betala direkt på
swish 073 512 64 35 (Per Björnekärr)
10:-/st + 15:- för frakt

JARL ELLSÈN 100 År. - 2/9-20

Till alla Sjöormar : Varmt tack för det ståtliga födelsedagsbrevet ! Upp periskop !
 
Jarl Ellsén
Fd FC U9 och Näcken

isa 2021

Nedräkningen har börjat och avslutats..pga Corona.
Nya datum för kongressen blir
i maj 2022!

LÄNK

Sånghäfte

ulven 75 år

Nyheter och reportage från Försvarsmakten

  • De ökar förståelsen för civila i konflikter

    30 juli 2021 10:58
    Det räcker inte att förstå motståndarens militära förmågor för att hantera konflikter. För att kunna agera framgångsrikt behövs även insikter i hur civila påverkas i ett insatsområde eller vid en operation. I Kungsängen väster om Stockholm ligger NCGM, Nordic Center for Gender in Military Operations. En organisation med ett långt namn och ett viktigt uppdrag: att skapa förståelse och sprida kunskap om det som inom Nato kallas genderperspektiv. I det här sammanhanget avses ungefär förmågan att upptäcka om och när pojkar, flickor, män och kvinnor påverkas annorlunda som en konsekvens av sin könstillhörighet. Dels för att kunna skydda dem i så hög grad som möjligt vid en militär operation eller under insats, dels för att inse att alla också kan vara förövare.
    NCGM anordnar bland annat två kurser, en tredagars Gender Focal Point-kurs (GFP) för personer som ska arbeta som stöd inom området, och en två veckor lång Gender Advisor-kurs (Genad) som även ges till personer som ska tjänstgöra i befattning på stående förband.
    – Den senare ges även till personal som arbetar som rådgivare inom jämställdhet och gender på högkvartersnivå inom Nato eller nationellt, kommenterar överstelöjtnant Peter Östman som är chef över centret.  
    Genad-kursen lär ut hur man skapar förståelse för hur försvarsmakter, civilbefolkning, och motståndare påverkas vid en operation eller under en insats genom att analysera kris- och konfliktsituationer ur ett genderperspektiv. Det är kunskap som behövs såväl i planeringen av operationer som i själva genomförandet, och definitivt när man befinner sig i ett insatsområde, understryker Peter Östman.
    Distanskurser en vinst
    I och med pandemin behövde NCGM ställa om till att genomföra utbildningar på distans. Kurschef Elena Ojala har nyligen avslutat den första GENAD-kursen och konstaterar att mycket faktiskt fungerat bättre i den formen.
    – Eftersom det är en krävande kurs har det underlättat för mig som kurschef, eftersom jag inte har behövt samordna alla gruppledare, föreläsare och deltagare på plats i Kungsängen, säger Elena och konstaterar också att föreläsare blivit bättre på att vara kortfattade och ”komma till saken”.
    ÖB
    Centret är sedan 2013 Natos ”Department Head” – ett slags kunskapsnav – för disciplinen Gender in Military Operations. Och distanskurserna kommer att fortsätta även efter pandemin, för att kunna möta Natos krav på att arrangera ett ökat antal GFP-kurser.
    Deltagare från hela världen skapar mervärde
    En person som gått den webbaserade Gender Advisor-kursen (GA) under våren och uppskattar att den blev av trots pandemin är Elin Malmsköld som är en av två personer på Högkvarteret som jobbar heltid som rådgivare inom jämställdhet och genderfrågor i militära operationer. 
    – Det var två intensiva veckor och lärarna gjorde ett jättebra jobb. Det enda som jag saknat är att inte kunna stå och småprata i pauserna, säger Elin.
    Elin berättar att Försvarsmakten arbetar med jämställdhet och genderfrågor i två spår: internt med diskrimineringsfrågor och ovälkommet beteende, och externt med det som sker vid internationella insatser och nationella operationer, där man analyserar hur Försvarsmakten, civilbefolkningen och motståndaren kan påverka varandra i konflikter. I utbildningen deltog personer från nitton olika länder.
    – De flesta som arbetar som rådgivare inom jämställdhet i militära operationer är solitärer och därför är de här kurserna så viktiga. Att vi kan träffas och nätverka och lära av varandra, säger Elin.
     …

Skipper

  • Det behövs en arg snickare i försvarspolitiken

    1 januari 2021 15:15 – Unknown

    I senaste numret av Officerstidningen skriver jag krönika. Den återfinns digitalt i tidningen här på sidan 40! Den återpubliceras även här nedan....
    ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


    Det nya försvarsbeslutet är en blandning av regionalpolitik och militära motiv säger försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju i samband med ett besök i Sollefteå nyligen där ett arméregemente ska återupprättas. ”Det här är ett beslut som får lokala effekter på sysselsättning och ekonomi” deklarerade försvarsministern.

    Att etablera nya regementen i nedre Norrland, Dalarna och Värmland var däremot inget som prioriterades av Försvarsmakten när man lämnade in underlaget inför försvarsbeslutet. Det innebär att politikerna inte hörsammat expertmyndigheternas råd i den omfattning som de borde. Skulle man ha en motsvarande ordning vid styrning av rättsväsendet i Sverige skulle det rent hypotetiskt kunna jämföras med att Polisen begär ekonomiska medel för att anställa fler poliser i Malmö för att klara av att hantera en kraftigt ökad brottslighet. Men istället fattar politikerna beslut om att bygga en ny stor polisstation i Pajala för att skapa fler arbetstillfällen.

    I Sverige har vi en demokratisk ordning där folkvalda politiker styr myndigheterna. Det är en god ordning vi ska värna om. Men samtidigt skiljer sig styrningen av Försvarsmakten jämfört med hur de flesta andra myndigheter styrs. När det gäller Försvarsmakten vill man ofta detaljstyra trots en komplex verksamhet där en majoritet av våra politiker ofta helt saknar relevant utbildning och kunskap inom området.

    I arbetet med försvarsbeslutet har Försvarsmakten därför tagit fram underlag där man har gett politikerna det bästa militära rådet för vad som bör göras för att skapa ett starkt och trovärdigt försvar. Men här ansåg politikerna att de visste bättre och slog fast att ”detta ska bli arméns försvarsbeslut”. Därmed blev det fokus på att etablera nya regementen trots att det är en evig sanning att man inte försvarar landet med kaserner. Men kommunalråden på de gamla garnisonsorterna gjorde givetvis vågen i kommunhusen och mobiliserade alla krafter för att påvisa att just deras kommun borde få ett nytt regemente.

    Försvarsmakten blir nu anvisad att lägga stora pengar på att bygga nya kaserner på nya orter, innan man har lagat det läckande taket på befintlig organisation. Decennier av avveckling följt av svår underfinansiering har skapat förmågeluckor och ett omfattande omsättningsbehov av materiel inom samtliga försvarsgrenar. När politiken detaljstyr Försvarsmakten att etablera arméregementen på nya platser, och dessutom rycker ut saker från helheten och trycker in annat man tycker är bra, så finns en överhängande risk att ”operativ balans samt producerbarhet”äventyras. Två faktorer som Försvarsmakten har pekat ut som centrala när organisationen ska växlas upp.

    I en tid där omvärldsutvecklingen är dramatisk och där motståndaren växer både i förmåga och numerär så borde rimligtvis särintresset regionalpolitik läggas åt sidan. Allt fokus borde istället ligga på att placera pengarna där de gör mest nytta för att öka försvarsförmågan och bygga färdigt den organisation som redan finns för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget vi har att hantera här och nu. Att prioritera en etablering av fler regementen i glesbygdskommuner och gamla garnisonsorter möter enligt min mening inte dagens hotbild på ett adekvat sätt.

    Mot bakgrund av detta önskar jag att det fanns en ”arga snickaren” inom försvarspolitiken som ifrågasätter när det saknas en hållbar plan, och som kräver att man måste slutföra det man påbörjat innan man kastar sig över nästa projekt. …