Ubåtsklubbarna i Sverige består av fyra kamratföreningar och Föreningen Ubåtsvapnet.
Fokus är ubåtslivet förr, nu och i framtiden!

Minnesstund för Ulven

Vi hedrar Ulvens med en minnesstund på Marinstugan den 15 april. Det är nu 78 år sedan hon minsprängdes. Se kalendern!

Peppe mönstrar av

uppland tillbaka

Nordkaparens etiketter

Om ni vill göra julen och även framtiden litet roligare kan ni nu beställa egna etiketter till era favoritöl!
Beställ antal och betala direkt på
swish 073 512 64 35 (Per Björnekärr)
10:-/st + 15:- för frakt

JARL ELLSÈN 100 År. - 2/9-20

Till alla Sjöormar : Varmt tack för det ståtliga födelsedagsbrevet ! Upp periskop !
 
Jarl Ellsén
Fd FC U9 och Näcken

isa 2021

Nedräkningen har börjat och avslutats..pga Corona.
Nya datum för kongressen blir
i maj 2022!

LÄNK

Sånghäfte

ulven 75 år

Nyheter och reportage från Försvarsmakten

  • Samarbetet med Finland är av särskild vikt

    22 oktober 2021 20:26
    Även i år deltar Finland integrerat i luftförsvaret av Sverige som ett led i det fördjupade försvarssamarbetet. Finska stridsflyg medverkar både som kvalificerad motståndare men även integrerat i det svenska nationella försvaret tillsammans med svenska stridsflygdivisioner. Sex finska F/A-18 Hornet-jaktplan är baserade på Skaraborgs flygflottilj under hela övningen och verkar integrerat i det svenska nationella försvaret tillsammans med svenska stridsflygdivisioner. Finland har även tre Hawk-jetskolplan, som opererar från Visby. Dessa deltar i motståndarsidans flygverksamhet.
    – Vårt främsta mål för LFÖ 21 är att utveckla vår förmåga att utföra flygoperationer med det svenska Flygvapnet. Det inkluderar både taktik med Gripens och F-18 stridsflyg men också förmåga att implementera vår verksamhet till svenska flygbasoperationer, säger överstelöjtnant Eetu Rikkinen från det finska Flygvapnet.
    Med det finsk-svenska samarbetet blir vi bättre och tillsammans skapar vi säkerhet i vårt närområde. Vi har uppdrag att öva med andra nationer där Finland är prioriterade.
    Tidigare års flygvapenövningar har vi använt våra egna förband och flygplan för att spela en angripare. Genom att Finland deltar så frigörs svenska resurser så vi kan öva på det vi ska – försvara Sverige mot en kvalificerad angripare.
    – För att vara förberedda och minska den tid det tar att kunna ge och ta emot stöd inför eller vid ett krig i vårt närområde krävs planering på ett djupare plan. Om vi har god kännedom om vilka behov som behöver tillgodoses för att kunna verka tillsammans skapar vi förutsättningar för framtiden, säger chefen för Skaraborgs flygflottilj överste Malin Persson som även är krigsförbandschef för 7:e flygflottiljen.
    Förberedda för Finlands ankomst
    – Vi kom till Såtenäs i onsdags. Stödet från det svenska Flygvapnet, Såtenäs flygbas och särskilt lokal LNO har varit utmärkt. Vi har lyckats bygga upp vår kapacitet enligt plan. För närvarande använder vi fyra F-18 och har två F-18 som reserv. Den finska avdelningen på Såtenäs är fullt operativa och kan stödja LFÖ 21 som planerat, säger överstelöjtnant Eetu Rikkinen.
    Personalen från Finland blir en del av Skaraborgs flygflottilj under sin basering. Vi bor och verkar under samma tak.
    – Jag är tacksam för varje tillfälle där vi får öva vår krigsuppgift att se till att flygförband kan verka i vårt luftförsvar. Det är extra roligt när det rör sig om att få ge service till våra vänner och allierade från Finland, avslutar överste Malin Persson.…

Skipper

  • Det behövs en arg snickare i försvarspolitiken

    1 januari 2021 15:15 – Unknown

    I senaste numret av Officerstidningen skriver jag krönika. Den återfinns digitalt i tidningen här på sidan 40! Den återpubliceras även här nedan....
    ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


    Det nya försvarsbeslutet är en blandning av regionalpolitik och militära motiv säger försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju i samband med ett besök i Sollefteå nyligen där ett arméregemente ska återupprättas. ”Det här är ett beslut som får lokala effekter på sysselsättning och ekonomi” deklarerade försvarsministern.

    Att etablera nya regementen i nedre Norrland, Dalarna och Värmland var däremot inget som prioriterades av Försvarsmakten när man lämnade in underlaget inför försvarsbeslutet. Det innebär att politikerna inte hörsammat expertmyndigheternas råd i den omfattning som de borde. Skulle man ha en motsvarande ordning vid styrning av rättsväsendet i Sverige skulle det rent hypotetiskt kunna jämföras med att Polisen begär ekonomiska medel för att anställa fler poliser i Malmö för att klara av att hantera en kraftigt ökad brottslighet. Men istället fattar politikerna beslut om att bygga en ny stor polisstation i Pajala för att skapa fler arbetstillfällen.

    I Sverige har vi en demokratisk ordning där folkvalda politiker styr myndigheterna. Det är en god ordning vi ska värna om. Men samtidigt skiljer sig styrningen av Försvarsmakten jämfört med hur de flesta andra myndigheter styrs. När det gäller Försvarsmakten vill man ofta detaljstyra trots en komplex verksamhet där en majoritet av våra politiker ofta helt saknar relevant utbildning och kunskap inom området.

    I arbetet med försvarsbeslutet har Försvarsmakten därför tagit fram underlag där man har gett politikerna det bästa militära rådet för vad som bör göras för att skapa ett starkt och trovärdigt försvar. Men här ansåg politikerna att de visste bättre och slog fast att ”detta ska bli arméns försvarsbeslut”. Därmed blev det fokus på att etablera nya regementen trots att det är en evig sanning att man inte försvarar landet med kaserner. Men kommunalråden på de gamla garnisonsorterna gjorde givetvis vågen i kommunhusen och mobiliserade alla krafter för att påvisa att just deras kommun borde få ett nytt regemente.

    Försvarsmakten blir nu anvisad att lägga stora pengar på att bygga nya kaserner på nya orter, innan man har lagat det läckande taket på befintlig organisation. Decennier av avveckling följt av svår underfinansiering har skapat förmågeluckor och ett omfattande omsättningsbehov av materiel inom samtliga försvarsgrenar. När politiken detaljstyr Försvarsmakten att etablera arméregementen på nya platser, och dessutom rycker ut saker från helheten och trycker in annat man tycker är bra, så finns en överhängande risk att ”operativ balans samt producerbarhet”äventyras. Två faktorer som Försvarsmakten har pekat ut som centrala när organisationen ska växlas upp.

    I en tid där omvärldsutvecklingen är dramatisk och där motståndaren växer både i förmåga och numerär så borde rimligtvis särintresset regionalpolitik läggas åt sidan. Allt fokus borde istället ligga på att placera pengarna där de gör mest nytta för att öka försvarsförmågan och bygga färdigt den organisation som redan finns för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget vi har att hantera här och nu. Att prioritera en etablering av fler regementen i glesbygdskommuner och gamla garnisonsorter möter enligt min mening inte dagens hotbild på ett adekvat sätt.

    Mot bakgrund av detta önskar jag att det fanns en ”arga snickaren” inom försvarspolitiken som ifrågasätter när det saknas en hållbar plan, och som kräver att man måste slutföra det man påbörjat innan man kastar sig över nästa projekt. …