Ubåtsklubbarna i Sverige består av fyra kamratföreningar och Föreningen Ubåtsvapnet.
Fokus är ubåtslivet förr, nu och i framtiden!

Minnesstund för Ulven

Vi hedrar Ulvens med en minnesstund på Marinstugan den 15 april. Det är nu 78 år sedan hon minsprängdes. Se kalendern!

Peppe mönstrar av

uppland tillbaka

Nordkaparens etiketter

Om ni vill göra julen och även framtiden litet roligare kan ni nu beställa egna etiketter till era favoritöl!
Beställ antal och betala direkt på
swish 073 512 64 35 (Per Björnekärr)
10:-/st + 15:- för frakt

JARL ELLSÈN 100 År. - 2/9-20

Till alla Sjöormar : Varmt tack för det ståtliga födelsedagsbrevet ! Upp periskop !
 
Jarl Ellsén
Fd FC U9 och Näcken

isa 2021

Nedräkningen har börjat och avslutats..pga Corona.
Nya datum för kongressen blir
i maj 2022!

LÄNK

Sånghäfte

ulven 75 år

Nyheter och reportage från Försvarsmakten

  • Flygvapenäventyret kan börja

    20 september 2021 20:07
    Idag var första dagen på det nio månader långa äventyr som väntar de drygt 660 nya värnpliktiga flygvapenförbanden Luftstridsskolan, Helikopterflottiljen, Norrbottens flygflottilj, Skaraborgs flygflottilj och Blekinge flygflottilj.
    Spänning, nervositet och lite osäkerhet var nog några av de vanligaste känslorna bland de inryckande. Men det är precis så som det ska vara första dagen. Det är sedan gammalt.
    Efter att materielen är uthämtad, uniformen på och sängen är bäddad startar den första delen av grundutbildningen - den tre månader långa grundläggande militära utbildningen som syftar till att ge samtliga individer samma grund att stå på inom Försvarsmakten.  Därefter följer den sex månader långa befattningsutbildningen där de värnpliktiga får specialistutbildningar inom sina respektive befattningar. Bland annat kommer att de utbildas till kockar, drivmedelssoldater, fälthållningssoldater, flygmekaniker, stabsassistenter, sjukvårdare, stridsledningssäkerhetssoldater, flygterminalsoldater och flygbassäkerhetssoldater.
    Christoffer Linder, Umeå, är uttagen som flygbassäkerhetssoldat på F 21 och för honom är det här lite av en revansch.
    - Jag påbörjade min värnplikt på F 21 förra året, men bröt oturligt nog båda underbenen inför inryck. Tyvärr visade det sig efter några dagar att det fortfarande var sprickor i frakturen och jag fick således avbryta utbildningen. Så, nu är jag tillbaka och redo för ”comeback”. Jag är jäkligt taggad på att äntligen göra den här utbildningen. Jag har massor med kompisar som gjort den och alla har talat gott om den. Det känns bra, jag är ”fit for fight” och redo.
    Fortsatt hög andel kvinnor
    Andelen kvinnor fortsätter vara hög i Flygvapnet. I år är drygt 160 av de inryckande kvinnor och på Skaraborgs flygflottilj utgör de drygt 40 procent av de värnpliktiga.
    - Det är inte bara roligt att fler och fler tjejer vill göra värnplikten, det är också en nödvändighet med ett större urval för att kunna ta tillvara på så mycket som möjligt av den kompetens som finns och välja ut rätt individer som vi kan utbilda och krigsplacera i våra förband, säger Carl-Fredrik Edström, chef för Norrbottens flygflottilj.
    En av tjejerna som idag ryckte in vid Luftstridsskolan i Uppsala är Linnea Mattisson, nu i full fart med att plocka upp all utrustning och sortera den i skåpet. Hon har vuxit upp med Försvarsmakten som en självklar del av livet då flera i hennes familj jobbar inom myndigheten. Nu är hon antagen mot att bli Luftbevakare.
    - Jag har väl fått en hel del tips, och har väl en hyfsad förståelse för verksamheten. Men jag tror ändå att det kommer vara omvälvande med många nya intryck. Framförallt ser jag mycket fram emot att få lära känna flera nya vänner, säger hon.…

Skipper

  • Det behövs en arg snickare i försvarspolitiken

    1 januari 2021 15:15 – Unknown

    I senaste numret av Officerstidningen skriver jag krönika. Den återfinns digitalt i tidningen här på sidan 40! Den återpubliceras även här nedan....
    ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


    Det nya försvarsbeslutet är en blandning av regionalpolitik och militära motiv säger försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju i samband med ett besök i Sollefteå nyligen där ett arméregemente ska återupprättas. ”Det här är ett beslut som får lokala effekter på sysselsättning och ekonomi” deklarerade försvarsministern.

    Att etablera nya regementen i nedre Norrland, Dalarna och Värmland var däremot inget som prioriterades av Försvarsmakten när man lämnade in underlaget inför försvarsbeslutet. Det innebär att politikerna inte hörsammat expertmyndigheternas råd i den omfattning som de borde. Skulle man ha en motsvarande ordning vid styrning av rättsväsendet i Sverige skulle det rent hypotetiskt kunna jämföras med att Polisen begär ekonomiska medel för att anställa fler poliser i Malmö för att klara av att hantera en kraftigt ökad brottslighet. Men istället fattar politikerna beslut om att bygga en ny stor polisstation i Pajala för att skapa fler arbetstillfällen.

    I Sverige har vi en demokratisk ordning där folkvalda politiker styr myndigheterna. Det är en god ordning vi ska värna om. Men samtidigt skiljer sig styrningen av Försvarsmakten jämfört med hur de flesta andra myndigheter styrs. När det gäller Försvarsmakten vill man ofta detaljstyra trots en komplex verksamhet där en majoritet av våra politiker ofta helt saknar relevant utbildning och kunskap inom området.

    I arbetet med försvarsbeslutet har Försvarsmakten därför tagit fram underlag där man har gett politikerna det bästa militära rådet för vad som bör göras för att skapa ett starkt och trovärdigt försvar. Men här ansåg politikerna att de visste bättre och slog fast att ”detta ska bli arméns försvarsbeslut”. Därmed blev det fokus på att etablera nya regementen trots att det är en evig sanning att man inte försvarar landet med kaserner. Men kommunalråden på de gamla garnisonsorterna gjorde givetvis vågen i kommunhusen och mobiliserade alla krafter för att påvisa att just deras kommun borde få ett nytt regemente.

    Försvarsmakten blir nu anvisad att lägga stora pengar på att bygga nya kaserner på nya orter, innan man har lagat det läckande taket på befintlig organisation. Decennier av avveckling följt av svår underfinansiering har skapat förmågeluckor och ett omfattande omsättningsbehov av materiel inom samtliga försvarsgrenar. När politiken detaljstyr Försvarsmakten att etablera arméregementen på nya platser, och dessutom rycker ut saker från helheten och trycker in annat man tycker är bra, så finns en överhängande risk att ”operativ balans samt producerbarhet”äventyras. Två faktorer som Försvarsmakten har pekat ut som centrala när organisationen ska växlas upp.

    I en tid där omvärldsutvecklingen är dramatisk och där motståndaren växer både i förmåga och numerär så borde rimligtvis särintresset regionalpolitik läggas åt sidan. Allt fokus borde istället ligga på att placera pengarna där de gör mest nytta för att öka försvarsförmågan och bygga färdigt den organisation som redan finns för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget vi har att hantera här och nu. Att prioritera en etablering av fler regementen i glesbygdskommuner och gamla garnisonsorter möter enligt min mening inte dagens hotbild på ett adekvat sätt.

    Mot bakgrund av detta önskar jag att det fanns en ”arga snickaren” inom försvarspolitiken som ifrågasätter när det saknas en hållbar plan, och som kräver att man måste slutföra det man påbörjat innan man kastar sig över nästa projekt. …