Ubåtsklubbarna i Sverige består av fyra kamratföreningar och Föreningen Ubåtsvapnet.
Fokus är ubåtslivet förr, nu och i framtiden!

isa 2020

Nedräkningen har börjat och planering samt organiseringen är i full gång till nästa års kongress i Karlskrona..
En hemsida byggs nu upp och kommer presenteras så småningom.

Sånghäfte

ulven 75 år

Nyheter och reportage från Försvarsmakten

  • Idag rycker 1 300 rekryter in

    22 juli 2019 17:18
    Till förbanden i södra Sverige rycker det idag in sammanlagt drygt 1 300 nya rekryter för elva månaders militär grundutbildning, vilket är en liten ökning jämfört med förra året. På denna första dag av det nya soldatlivet är de flesta nyfikna, taggade och kanske lite nervösa.Med 246 inryckande är det Skaraborgs regemente (P4) i Skövde som flest ska göra den militära grundutbildningen på. Under dagen har det varit febril verksamhet för att få dem på rätt plats och med rätt utrustning. Nils Wachtmeister är en av dem.
    – Jag ser framemot att få göra min värnplikt här. Jag hoppas att jag kan få lära mig massor och det ska bli en kul utmaning, säger han. 
    Amfibieregementet ska faktiskt utbilda ännu fler, men de rekryterna utbildas på två olika platser, cirka 200 på Berga men också ett drygt 100-tal i Göteborg.

    Bland det första rekryterna får göra när det kommer till sina utbildningsförband är att skriva in sig, hämta ut personlig utrustning på förrådet och titta till sina nya hem på logementet. Rekryt Sebastian Gomez från Stockholm är den första som anländer till sitt logement på Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad.
    – Det är lite pirrigt, erkänner han, men samtidigt ser jag mycket fram emot det här. Jag tror att det kommer bli en väldigt lärorikt och utvecklande tid. Samtidigt hoppas jag att jag kommer få många nya vänner, säger han.

    Vid Luftvärnsregementet ryckte drygt 150 rekryter in. Bland dessa kommer några att vara de första som utbildas på nya luftvärnssystemet Robot 98. Andra kommer att ingå i de nya utbildningarna till sjukvårdsplutonen eller kokgruppen.
     
    Om två månader är det inryck igen på samma platser som idag för de rekryter som ska utbildas i nio månader. De blir ungefär lika många då.…

Skipper

  • Gästinlägg: Verkligheten är skäl nog för återinförande av hjälpfartyg

    9 juli 2019 23:07 – Unknown


    Fartyg ur 047-serien
    Foto: KustbevakningenTillräcklig militär närvaro i ett marint operationsområde kan uppnås på fler sätt än vad dagens marina förband är organiserade och bemannade för. Eftersom det inte är särskilt troligt att Marinen i närtid kan förväntas växa i fråga om antalet mer flexibla kvalificerade enheter återstår att göra mer av de resurser som finns. Ett återinförande av hjälpvedettbåtar och hjälpminfartyg vore steg i rätt riktning. En komplettering med särskilda hjälpfartyg för lämnade av underhåll även till andra marina förband, i form av hjälpträngfartyg, skulle ge ännu fler fördelar.I den nya verklighet där ett utdraget konfliktsscenario inte framstår som en allt för osannolik framtid ställs delvis andra krav på både uthållig och bred närvaro i våra stora skärgårdar och intilliggande kustnära områden. Dagens marina förband har av rent numerära skäl svårt att räcka till. Samtidigt finns både personal och fartyg som skulle kunna göra skillnad, särskilt i förhållande till de sannolikt begränsade insatser som skulle krävas för att göra hjälpfartygsförband tillgängliga.Uppgifter för hjälpfartygsförbanden skulle kunna vara övervakning av bas- och skärgårdsområden, viss havsövervakning, upprätthållande av punkter/områden för lämnande av underhåll, utläggning av skärgårds- och kustförsvarsmineringar samt minlotsning. Ett upplägg skulle kunna vara organiserande av 4–6 divisioner med vardera lika många hjälpvedettbåtar och 2 hjälpträngfartyg samt 3 divisioner med vardera 2–3 mindre hjälpminfartyg. Hjälpfartygsförbanden bör vara knutna till på förhand bestämda och begränsade skärgårdsområden, för att på det sättet maximera fördelarna med lokalkännedom, geografisk täckning och samtidigt förenkla samverkan med såväl Hemvärnet som Sjöstridsflottiljerna. Rekrytering/placering av personal och planering för uttagning av fartyg bör ske utifrån samma närhetsprincip. Viss utbildning bör kunna ske i samverkan med Sjövärnskåren. I likhet med tidigare hjälpfartygsförband bör det räcka med ett minimum av utbildningsplattformar för den fredstida utbildningen. En modell kan vara att hyra in exempelvis ett par av de hjälpvedettbåtar som planeras för uttagning under någon månad per år och rotera dem mellan hjälpvedettbåtsdivisionerna. Enkelhet bör eftersträvas i alla frågor som angår hjälpfartygsförbanden, så även beträffande dess fartygsbestånd och för utrustningen av detta. När det gäller den rent militära utrustningen så bör det räcka med ett minimum i form av radio för tal och enkel krypterad datatrafik, någon/några företrädesvis tunga kulsprutor, sjukvårdsutrustning och minräls för vissa av fartygen. Kraven på fartygen bör i övrigt innebära att hjälpvedettbåtarna prestandamässigt bör motsvara eller utgöras av fartyg i KBV 301-serien, eller som minst stridsbåt 90. Hjälpträngfartygen bör prestandamässigt motsvara eller utgöras av fartyg i KBV 047-serien. De mindre hjälpminfartygen bör avslutningsvis utgöras av vägfärjor med lastförmåga om minst 200 ton. För huvuddelen av befattningarna i hjälpfartygsförbanden bör utbildningsbehovet knappast vara större än att det kan lösas under någon eller några veckor per år. En ryggrad för bemanningen finns redan här och nu bland de drygt 700 reservofficerare (RO) i Marinen som ännu saknar krigsplacering. På detta sätt skulle Marinen fånga det engagemang som är en självklarhet också i reservofficerskåren och samtidigt säkerställa operativ effekt av resurser som faktiskt redan finns. Ett återinförande av hjälpfartyg skulle också sända en tydlig strategisk signal om att vårt sjöterritorium ska försvaras med alla tillgängliga medel. Johan Barrefelt
    RO/kommendörkapten
    Fartyg ur 301-serien
    Foto: Kustbevakningen