Ubåtsklubbarna i Sverige består av fyra kamratföreningar och Föreningen Ubåtsvapnet.
Fokus är ubåtslivet förr, nu och i framtiden!

isa 2021

Nedräkningen har börjat och avslutats..pga Corona.
Nya datum för kongressen blir
23-27 maj 2021!

LÄNK

Sånghäfte

ulven 75 år

Nyheter och reportage från Försvarsmakten

  • Värnplikten gav dem tung förarkompetens

    3 augusti 2020 10:29
    En av många befattningar man kan få som rekryt i Försvarsmakten är fordonsförare. Det öppnar upp många möjligheter för framtida jobb inom försvaret och på sikt även civilt.Redan när Lucas Schmidt ryckte in på Ing 2 såg han målet tydligt framför sig: att få utbildning på och köra så kallade tungdragare. Det är alltså den sortens “lastbilar” som drar de tyngsta släpen på vägarna.
    ‒ Utbildningen var kul, vi började med lastbil och lärde oss hur den funkade sen gick vi över till tung släpvagn.
    Lucas är motorintresserad, säger han, och tror att det är en fördel när man går utbildningen.
    – När vi till slut fick komma till tungdragaren och jag klarade av det, var det en skön bekräftelse på att jag lärt mig det jag ska, säger Lucas.
    Gäller inte civilt
    Den som vill bli lastbilsförare får räkna med cirka 50 timmar bakom ratten. För att få köra tungtransporter krävs ytterligare 100 timmar i hytten. Dessutom tillkommer teoripassen. Efter genomfört, godkänt prov blir rekryten så behörig och får ett militärt förarbevis. Detta innebär dock inte att rekryterna får ett civilt körkort och kan gå direkt ut på den civila marknaden och få jobb.
    ‒ Nej, Trafikverkets regler säger att man måste vara 21 år för att få tung behörighet (C och CE), vilket de flesta av våra rekryter inte är när de muckar. Men vi från organisationsenheterna och Logistikskolan har framfört denna synpunkt till högkvarteret för att se över om Försvarsmakten likt yrkeshögskolor kan få ett undantag från gällande bestämmelser, vilket Försvarsmakten tidigare haft, säger Ing 2:s regementsförvaltare Christer Reimertz.
     – Det innebära att de får ett civilt meritvärde som ger dem stora fördelar på den civila arbetsmarknaden. Vi får hoppas på att det är genomförbart.
    Men behovet av förare finns även i Försvarsmakten. En annan som sökt en befattning som lastbilsförare på Ing 2 är William Lejon. Han säger att han upplever att det inte krävs någon tidigare erfarenhet om lastbilar innan värnplikten för att klara utbildningen, eftersom instruktörerna är duktiga på att lägga den på rätt nivå.
    ‒ Märker de att man kan ett visst moment går vi vidare i utbildningen. Och behöver vi mer tid så tar vi det lugnare. Man lär sig hur systemet fungerar och fattar hur allt hänger ihop. Jag mekar en del med bilar och tycker det är kul så jag visste ju ändå en del sen innan.
    Lucas och William kommer tillsammans med andra värnpliktiga och deras nyvunna kompetens vara viktiga pusselbitar för försvaret av Sverige.…

Skipper

  • Divergerande drivkrafter i försvarsfrågan och bistånd till Ryssland

    8 juli 2020 18:49 – Unknown


    Turerna runt försvarsfrågan fortsätter. Regeringen har idag gett direktiv till Försvarsmakten att senast den 24 juli(!) inkomma med ett reviderat budgetunderlag för 2021. Det innebär sannolikt indragen semester på många håll inom Försvarsmakten för att kunna hantera ett så omfattande underlag på mycket kort tid.

    Försvarsförhandlingarna har som bekant havererat. Det finns ingen politisk uppgörelse runt finansieringen av det som skulle bli en bred överenskommelse efter flera år av försvarsberedande. Problemet är som vanligt mångfacetterat. Det främsta problemet består i att regeringen har vägrat gå med på de borgerliga partiernas krav på utökad finansiering. Från försvarsministerns sida har man bland annat angett Coronakrisen som skäl. 

    Från oppositionen, och i huvudsak från Moderaternas sida har man anfört tre huvudsakliga punkter som krävs för en försvarsöverenskommelse.

    Dels kräver man att de fyra miljarder som "föll bort" i perioden 2021-2025 överenskommelsen med stödpartierna C och L ska återföras.
    Vidare kräver man att Försvarsmakten ska kunna planera för tillväxt i perioden 2026-2030, det vill säga mer långsiktighet för Försvarsmakten.
    Slutligen och det kanske viktigaste - att de förslag som ÖB presenterade i 15 november-underlaget ska genomföras och att den operativa balansen således kan upprätthållas.

    Moderaterna har flera gången även uttryckt att man inte kommer medverka till ytterligare ett underfinansierat försvarsbeslut. Detta är både klokt, och en välkommen helomvändning från den politik som partiet förde under regeringen Reinfeldt åren 2006-2014.
    Då det inte finns någon politisk uppgörelse i försvarsfrågan har nu regeringen övergått till att fokusera på det kommande året genom att de ut direktiv för en revidering av budgetunderlaget för 2021.

    I det pressmeddelande som regeringen under dagen har gett ut återfinns följande.


    Det positiva i sammanhanget för marinens del, är att regeringen har säkerställt att en anskaffning av två nya ytstridsfartyg inte kan betraktas som någon form av budgetregulator. Det signalerar att det i förhandlingarna - innan de havererade - har ställts krav på en sådan anskaffning, och att det har funnits en enighet i den frågan med regeringen.
    Vad som är anmärkningsvärt och som möjligen kan bli bekymmersamt är att regeringen driver på för en omedelbar återetablering av regementen i Östersund och Kristinehamn. Detta är sannolikt, till del grundat i politiska krav från framför allt Liberalerna och Centerpartiet i förhandlingarna. givet kraven på en utökning av armén. 
    Att i det aktuella läget lägga stora pengar på att återetablera två regementen (Östersund och Kristinehamn) när ekonomin är svårt begränsad, går emot Försvarsmaktens bästa råd enligt underlaget från 15 november. I detta råd har Försvarsmakten avrått från sådana nyetableringar under den kommande försvarsbeslutsperioden, och istället föreslagit att fortsätta utveckling av förband på befintliga förbandsorter, och att lokalförsvarsbataljoner ska grundutbildas vid befintliga organisationsenheter.Vidare kan man diskutera huruvida det är en klok prioritering ur ett strikt militärstrategiskt och operativt perspektiv, inte sett isolerat, utan när andra delar av större vikt (enligt FM bedömning) trängs undan.
    Liberalerna har som bekant flera gånger uttryckt att "detta måste bli arméns försvarsbeslut" och Centerpartiet har verkat hårt för att just regementet och artillerieutbildningen i Kristinehamn ska återetableras. Det finns således en rad olika drivkrafter inom politiken som genom olika kompromisser ligger till grund för dagens besked - och som i vissa fall inte går i linje med Försvarsmaktens förslag.
    Att utöka Försvarsmakten med fler förband är helt nödvändigt inför framtiden. En etablering i exempelvis Östersund är generellt sett av godo. Men i en begränsad ekonomi, och för att Försvarsmakten parallellt ska kunna upprätthålla en operativ förmåga och balans, krävs det kloka avvägningar. I detta fallet är Försvarsmakten expertmyndighet, och har gett sitt bästa råd. Ett råd man från politiskt håll har valt att  bortse ifrån.
    Läs även Mikael Holmström i DN.
    ---------------------
    Mot bakgrund av att ett svårt ekonomiskt läge inom försvarskomplexet, där pengarna uppenbart inte räcker till för att finansiera det politiken är överens om, och att regeringen dessutom anför Coronakrisen som motargument mot ett ökat försvarsanslag - blir det extra intressant att studera andra statliga utgiftsområden med koppling till säkerhet.
    Försvarsbeslutsperioden omfattar som bekant den kommande femårsperioden. Den 25 juni, kort efter att regeringen har sagt nej till att finansiera försvaret i enlighet med krav från oppositionen och utfallet från försvarsberedningen - beslutade regeringen om att under en femårsperiod ge Palestina ett bistånd om 1,5 miljarder kronor.
    Regeringen har tidigare i år även beslutat om att ge Ryssland ett bistånd om 389 miljoner under samma tidsperiod.
    Syftet är att "utveckla stödet för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö och klimat i Ryssland". I dokumentet framgår bland annat att man ska bidra till att Ryssland ställer om från fossila bränslen...

    Det tidigare breda reformstödet till Ryssland fasades ut 2008, då Ryssland inte längre klassificerades som biståndsland, men har från och med 2014 (samma år som Krim annekterades) återigen utökats genom en ny resultatstrategi.

    De miljöåtgärder som Sverige har bekostat, bland annat avseende projektet med att bygga ett reningsverk i Kaliningrad har tidigare totalhavererat, och framgångarna har fram till nyligen helt uteblivit. Nu förefaller reningsverket dock ha färdigställts med bland annat 145 miljoner från svenska skattemedel.  I vissa fall har även biståndet hamnat i helt andra händer. Sverige bistår således Ryssland med skattemedel för bland annat miljöåtgärder, samtidigt som Ryssland lägger enorma summor på anskaffning av nya vapensystem som utgör ett direkt hot mot Sverige och svenska intressen i Östersjöregionen.


    Sverige är det land som avsätter i särklass störst del av BNP i bistånd inom EU. Det svenska bistånde ligger idag på över 1% och i rena skattepengar på drygt 50 miljarder per år. FN rekommendation avseende nivån på biståndet är 0,7% vilket få länder når upp till. Under 2018 var det enbart fyra länder som nådde denna nivå. Som jämförelse avsätter vårt grannland Finland 0,36% av BNP för bistånd. Biståndsminister i Sverige är Peter Eriksson (mp).