UBÅT TYP sjöormen

Utvecklingen av efterföljaren till ubåt typ Draken började redan i början av 1950-talet och gick under beteckningen projekt A11. Målsättningen för A11 var revolutionerande. Marinen ville lämna eran av dykubåtar och gå till en ubåt som var optimerad för uppträdande i uläge, med hög fart och stor uthållighet. I projektet fanns flera olika versioner där skillnaden mellan dem främst var framdrivningsmaskineriet, till exempel atomdrift (Projekt Neptun), kretsdiesel och bränsleceller. Både kretsdieseln och bränslecellerna utvecklades till fungerande prototyper. Men på grund av tekniska svårigheter, tidsbrist och höga utvecklingskostnader valdes konventionellt dieselelektriskt maskineri med ett efter svenska förhållanden mycket stort batteri, Projekt A11B. De höga utvecklingskostnaderna bidrog dock till att det planerade antalet ubåtar reducerades från sex till fem. Projektet benämndes senare Sjöormen.

Sjöormens utformning är influerad av den amerikanska försöksubåten USS Albacore. Den droppliknande skrovformen och kryssroderarrangemanget är två saker som gjorde Sjöormens manöveregenskaper vida överlägsna tidigare svenska ubåtars. Kryssrodret, fyra roder konfigurerade som ett kryss medför att alla roder arbetar i alla dimensioner, gav maximal rodereffekt och därmed en revolutionerande kort girradie. Genom ett utbyggt hydrauliksystem kunde många funktioner automatiseras eller fjärrstyras, vilket minskade behovet av personal från Drakens 37 till 25 man.

Av de fem ubåtarna byggdes Sjöormen, Sjölejonet och Sjöhunden vid Kockums och Sjöhästen och Sjöbjörnen vid Karlskronavarvet under åren 1965-68. Efter ett riksdagsbeslut att reducera det svenska ubåtsvapnet till fem enheter kom Sjöormenubåtarna istället för att utrangeras försäljas till den Singaporianska flottan år 1997.

Lite fakta: Skrovets dimensioner blev: Längd 50,5 m, bredd 6,1 m och djup 5,8 m. Skrovet var mera spolformat och med ett mindre längd/breddförhållande än för tidigare ubåtar. Deplacementet blev 1075 ton, bestyckningen 4 st 53 cm tuber för tunga torpeder och 2 st 40 cm för lätta torpeder. De dieselmotorer som valdes var Pielstick-dieslar från Hedemora verkstäder.

BILDER INIFRÅN

Manöverrum
Styrplats (bild: Martin Norman)
Radar (bild: Claes Grönberg)
Radar (bild: Claes Grönberg)
Passage (bild: Claes Grönberg)
Passage (bild: Claes Grönberg)
Maskincentral
Maskincentral (bild: Claes Grönberg)
Maskincentral (bild: Claes Grönberg)
Torpedrum
Torpedtuber (bild: Martin Norman)
Byssa
Spis (bild: Martin Norman)
Propellermotorrum
Höjdsiffror master
Genomgångslucka (bild: Martin Norman)
Knackningssignaler
Akterdäck (bild: Martin Norman)